Tjuvhumla
Bombus wurflenii
Fältkännetecken Drottning stor, arbetare och hane medelstor. Mycket lik en långhårig stenhumla men utbredningsområdena för de två arterna överlappar knappt. Kraftig kropp med tät och spretig päls är goda kännetecken för tjuvhumla. Huvudet är brett och kort, käkarna är kraftiga med tre tänder. Arbetare kan ha inblandning av gråvita hår i krage, på skutell och ofta ses ljusa hår i bakkanten av T2. I södra fjällen kan melanistiska fjällhumlor vara en förväxlingsrisk men deras päls är mer tät och jämn. Tjuvhumlans hane har benvit tofs i ansiktet, en smal vitaktig krage och ibland ljusa hår på skutellen. Bakskenben och –metatars med vitaktiga hår (ibland rödbruna).
Levnadssätt Bo byggs i övergivna gnagarbon, ofta under stenar i sluttningar.
Habitat Högörtsängar i fjällkedjan i ungefär samma miljöer som stormhattshumla. Mycket kort tunga; gör ofta hål i kronpipen (tjuvar!) för att suga nektar från stormhatt. Besöker även midsommarblomster och olika ärtväxter.
Utbredning & Status Tämligen ovanlig och med lokala förekomster i fjällen, från nordvästra Dalarna till Lappland. Äldre fynd finns även från Dalsland, Värmland och Ångermanland.
| apr April | maj Maj | jun Juni | jul Juli | aug Augusti | sep September | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| ♀ | ||||||
| ♂ |
Rasterkarta från Artportalen
