Sveriges humlor
Sveriges humlor

Stensnylthumla

Bombus rupestris Fabricius, 1793

Fältkännetecken Hona stor, hane medelstor. Päls hos honan kort och jämn, hos hanen något rufsig. Honan känns lätt igen på sin imponerande storlek, nästan helt svarta vingar och kala främre tergiter vilket gör att den svarta kutikulan skiner igenom. Hanen kan dock lätt förväxlas med gräshumlans hane (och haghumla). Lägg dock märke till stensnylthumlans långa, krumböjda bakkropp samt den mycket långa röda behåring på mellan- och bakben, särskilt iögonfallande på mellanskenbenen där de röda håren är längre än skenbenets diameter. Vidare har hanen en antydd ljus krage, ofta ljusa tofsar på kanterna av T1 och ljusa tergitfransar på T1–T3.

Levnadssätt De första honorna brukar ofta ses från slutet av maj. Honan parasiterar främst bon av stenhumla, ibland även haghumla och åkerhumla. Hanarna påträffas från mitten av juli till mitten av september, inte sällan påträffas flera hanar på samma blomhuvud.

Habitat Främst i öppna odlingslandskap och i bebyggda områden (dvs. stenhumlans livsmiljö). Honor ses födosöka på bl.a. maskros, uppländsk vallört, blåeld och oxtunga, medan hanar söker nektar på klintar, åkervädd och tistlar.

Utbredning & Status Vanlig och utbredd i södra Sverige norrut till en linje mellan Värmland–Gästrikland samt vidare utmed Norrlandskusten till Västerbotten.

Foto av Stensnylthumla
Stensnylthumla ♀ Växjö, Småland © David Andersson
Foto av Stensnylthumla
Stensnylthumla ♂ Angarnsjöängen, Uppland. © Jonas Myrenås 2016
apr April maj Maj jun Juni jul Juli aug Augusti sep September
Flygtider för Stensnylthumla

Rasterkarta från Artportalen

Rasterkarta över utbredningen av Stensnylthumla
Rasterkarta över utbredningen av Stensnylthumla, från Artportalen 2016

Externa länkar

Länkar till Artportalen

Mediafiler på webben

Läs mer