Sveriges humlor
Sveriges humlor

Backhumla

Bombus humilis Illiger, 1806

Fältkännetecken Hona, hane medelstor till liten. Päls något rufsig. Könen lika. Bakkroppen ger ett påtagligt randigt utseende eftersom tergiterna har kastanjebrun behåring mitt på och ljusare hår längs bakkanterna. Den bruna behåringen är särskilt påtaglig på bakkroppens T2 som kan upplevas som helt kastanjebrun. ”Bruna” åkerhumlor är en förväxlingsrisk men de utmärks ofta av en längre och rufsigare päls, och de har nästan alltid enstaka svarta hår utmed kanterna av T2, T3 och/eller T4. Solblekta backhumlor kan också likna mosshumla i färgteckningen; om osäker kan antennerna detaljstuderas (se skiss).

Levnadssätt Bo ovanpå markytan i vinterbon av sork eller i tuvor. Samhällen kommer igång ganska sent, de första drottningarna vaknar i mitten av maj. Hanar påträffas från slutet av juli och framåt.

Habitat Mosaikartade landskap med skogsbryn, åkerholmar, betesmarker samt i parker och trädgårdar. Relativt långtungad, besöker många olika ärtväxter som häckvicker och käringtand, i skogsmark ofta kovallarter. I trädgårdar besöks gärna temynta, kantnepeta, lavendel, anisisop och hjärtstilla.

Utbredning & Status Tämligen ovanlig och med lokala förekomster i södra Sverige norrut till mellersta Dalarna och Gästrikland. Har minskat kraftigt i antal i sydligaste Sverige under senare decennier, och är numera försvunnen från stora delar av Skåne, Halland och södra Småland.

Foto av backhumla
Backhumla, drottning, Hamnäs, Hälsingland © Hanna Öhrn 2016
Foto av backhumla
Backhumla, Vallby, Västmanland © David Andersson 2014
Foto av backhumla
Backhumla, drottning. Wikimedia commons
apr April maj Maj jun Juni jul Juli aug Augusti sep September
Flygtider för Backhumla

Rasterkarta från Artportalen

Rasterkarta över utbredningen av Backhumla
Rasterkarta över utbredningen av Backhumla, från Artportalen 2016

Externa länkar

Länkar till Artportalen

Mediafiler på webben

Läs mer